Gentian
Research Network
är ett fristående,
ideellt,
web-baserat
forum för internationell forskning inom
biologin av
blomväxtfamiljen
Gentianaceae
(gentianaväxter).
Här finns information om pågående forskningsprojekt inom Gentianaceae inom
systematik,
evolution,
molekylärsystematik,
klassificering, ekologi,
biogeografi, sårbara och utrotningshotade arter, biodiversitet,
utbredning,
anatomi,
morfologi,
palynologi,
etnobotanik,
och nomenklatur. Vi har också länkar
till en omfattande litteraturlista,
floraarbeten,
foton och andra
bilder,
forskningsprojekt, och
adresser
till
forskare
och
fotografer.
För folk i Europa och Nordamerika är gentianor kända som vackra, djupt
blå blommor som
kan
hittas i Alperna och Klippiga Bergen. Men gentianor finns på alla
kontinenter (utom Antarktis) och växer i många varierande typer av
biotoper,
t ex
öknar, savanner, präirier, regnskogar, och temperade skogar
och
tundra. De kan vara små örter som dör efter bara en
sommar,
eller
fleråriga
buskar, lianer, och till och med höga regnskogsträd. Blommorna är oftast
färgglada i blått, rosa, rött, eller gult, och de blåaste gentianorna (Gentiana)
odlas ofta som stenpartiväxter.
Gentianor har använts sedan urminnes tider av människor som
medicinalväxter, och smakar väldigt
bittert. I Afrika så används gentianor mot malaria, i Sydamerika mot
ormbett, i Europa och Asien för att bättra på matsmältningen, och i
Sydostasien är en art populär för sin
röt-resistenta
ved.
Gentianor är också en ingredient i en del
parfymer, viktminskningspiller,
hudvårdsprodukter, och homeopatiska mediciner. En storblommig, blå
gentianaart är symbolväxten for Alperna tillsammans med edelweiss, och
finns på många souvenirer från detta område. Gentianor har också speciell
status i de japanska och oceaniska kulturerna.
Gentianafamiljen innehåller circa 95 släkten och över 1700 arter i den
nyaste
klassifikationen.
Den är nära besläktad med flera andra växtfamiljer
som
inkluderar
kaffeväxterna,
vintergröna, tulkört,
strykninsläktet,
måror, och gardenia. Många gentianaarter är utrotningshotade på grund av
förstörelse av deras naturliga livsmiljöer. Kolibrier, nattflyn, bin,
fjärilar, fladdermöss, och flugor är några
av de
djur som pollinerar
blommorna, som visar en
mycket
mångsidig morfologisk variation i
sin
anpassning
till olika pollinatörer. De flesta gentianor har torra frukter (kapslar)
som sprider frön med vinden, men ett par släkten har bär som sprids av
fåglar och däggdjur.
De största släktena med de flesta arterna
i världen
är Centaurium (arun),
Gentiana
(gentiana), och
Swertia.
Eustoma
(präirieklocka) och Exacum (blåöga) odlas ofta inomhus i Sverige.
Andra släkten som kan hittas vilda
i Sverige är Comastoma och Gentianella (gentianellor). Många
av de svenska arterna
trivs på
gammal
ängsmark,
i fuktiga gräsmarker
eller i fjällen,
och två
tredjedelar (8 arter)
är
fridlysta.
Evolutionär (fylogenetisk) forskning har visat att
gentianorna uppkom i tropikerna (Afrika och
Sydamerika) och senare spred sig norrut till de tempererade
områderna.
De äldsta gentianorna finns i Sydamerika, men de flesta arterna finns i
Nordamerika, Europa, och Asien.
Foto galleri
Svenska
och Latinska artnamn
Länkar till
information om
svenska gentianor
(information in Swedish):
Den
virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet (svensk flora on-line):
Gentianaceae
Centaurium, arun (3 arter)
Gentiana, gentianor (3 arter)
Gentianella, gentianellor (6 arter)
Fridlysta gentianor:
Centaurium erythraea
var. capitatum, huvudarun
Fridlysta gentianor:
Centaurium littorale,
kustarun
Fridlysta gentianor:
Gentiana pneumonanthe, klockgentiana
Fridlysta gentianor:
Gentiana purpurea, baggsöta
Fridlysta gentianor:
Gentianella amarella,
ängsgentiana
Fridlysta gentianor:
Gentianella aurea,
blekgentiana
Fridlysta
gentianor:
Gentianella campestris,
fältgentiana
Fridlysta gentianor:
Gentianella uliginosa,
sumpgentiana
Odla.nu:
Gentianor i
trädgården
Hannelotte Kindlund:
om att odla gentianor
Bilder ur Lindmans
Nordens Flora
Information på:
Engelska
(Hela denna website)
Franska
(Endast en sida)
Portugisiska
(Endast en sida)
Svenska
(Endast
en sida)
|